Vid FHDBFs LSS-projekt
Vilken insats behöver du? Rådgivning och annats personligt stöd enligt LSS ges av landstinget.
Mål om en 11-årig hörselskadad pojke, rådgivning och annat personligt stöd.
Genom sina föräldrar ansökte pojken om så kallad ”rådgivning och annat personligt stöd”, en insats enligt LSS som också kallas ”råd och stöd”. Insatsen handläggs normalt av landets landsting och innebär att särskilt kvalificerat expertstöd ska ges till de som beviljas denna insats. Det kan vara i form av kurator, dietist, logoped etc. Lagstiftaren har enbart exemplifierat typen av experter. Det väsentliga är att just ”särskilt kvalificerat stöd” ska ges. En svårighet att hantera för landstingen i detta sammanhang är att ”råd och stöd” står nära den hälso- och sjukvård som landets Habiliteringar också bedriver.
Ansökan avsåg emellertid konsultation/socialt stöd, hemvägledning-kultur, upplevelsen av att vara hörselskadad med mera.
Ansökan avslås av Landstinget eftersom man hävdar att teckenspråksundervisning inte är att betrakta som råd och stöd.
Emellertid framkommer i domstolen, där för övrigt muntlig förhandling skedde, att ansökan avser så mycket mer än teckenspråksundervisning.
Landstinget har alltså givit avslag för teckenspråksundervisning men förefaller inte ha prövat frågan om de andra i ansökan ingående momenten.
Länsrätten ger pojken rätt till råd och stöd eftersom det blir uppenbart att föräldrarnas ansökan avser ett expertstöd av kvalificerad art.
Målet handlar om en flicka som vid tiden för ansökan var i 12-13-årsåldern.
Hon är döv och ansöker om korttidsvistelse enligt LSS.
Frågan i målet är om hon tillhör personkrets enligt lagen, i denna flicka s fall personkrets tre.
När det gäller LSS prövar man alltid om en individ tillhör någon av de tre personkretsarna. Att höra till en personkrets är en absolut förutsättning för att kunna ta del av den 10 olika insatserna i lagen. Prövningen om en insats sker alltså i två steg. Först personkrets och sedan insatsen/-erna.
Flickan i ärendet ansökte genom sina föräldrar om korttidsvistelse under sommaren. Hennes hemkommun gav avslag på ansökan då man inte ansåg att hon hörde till någon personkrets.
Kammarrätten som bedömer att flickan hör till personkrets säger bland annat att hon är döv och att det gör att hon har ”ett stort och varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande”. Citatet är från lagtexten. Vidare måste den sökande på grund av sitt funktionshinder ha ”betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd och service.” Först då kan man tillhöra personkrets tre.
Domstolen resonerar så här. Flickans funktionshinder medför kommunikationssvårigheter som normalt hörande inte har. Hon befinner sig dessutom i tidiga tonåren och således i en socialt känslig ålder. Hon saknar syskon och jämnåriga släktingar och är en ensam flicka. Risken för isolering på grund av sin dövhet bör vägas in vid bedömningen av hennes svårigheter i den dagliga livsföringen (se ovan). Vidare har hennes föräldrar, som talar ett annat modersmål än svenska, begränsade kunskaper i teckenspråket.
I skolan har flickan inte några svårigheter att kommunicera eftersom hon går i en skolklass där all undervisning sker på teckenspråk. Utanför skolan kan hon kommunicera med skriftliga meddelanden, men det anser inte domstolen ska utesluta att hon faktiskt har betydande svårigheter. Sammantaget, säger domstolen gör hennes svårigheter att hon uppfyller kriterierna för personkrets tre i LSS. Det viktiga i domen är att domstolen gör en helhetsbedömning av flickans svårigheter.
Referat av domen i Kammarätten Stockholm
Målet handlar om en flicka som vid tiden för ansökan var i 12-13-årsåldern.
Hon är döv och ansöker om korttidsvistelse enligt LSS.
Frågan i målet är om hon tillhör personkrets enligt lagen. I förvaltningsrätten går man igenom kriterierna för personkretstillhörighet, i denna flickas fall personkrets tre.
Kriterierna som uppsatts för personkrets tre är varaktighet i funktionsnedsättningen, detta ska ge betydande svårigheter i den dagliga livsföringen och därmed ett omfattande behov av stöd eller service.
Hon anför att hennes föräldrar har mycket små kunskaper i teckenspråk och att hon är en ensam flicka. Hon säger att hon behöver ha insatsen korttidsvistelse för att inte bli isolerad. Den skola som hon går i är stängd under sommaren och hon har behov av att även under den tiden få kommunicera och skapa sociala kontakter.
Kommunen hävdar å sin sida att flickan har vissa svårigheter att kommunicera men att dessa inte är så stora och förorsakar inte betydande svårigheter i den dagliga livsföringen. Därmed hör hon inte till personkrets enligt LSS. Vidare anför kommunen att det alltid ska göras en individuell bedömning vid ansökan.
I Kammarrätten konstateras att det är ostridigt mellan parterna att flickan har ett stort och varaktigt funktionshinder som inte beror på normalt åldrande.
Kammarrätten betonar att den typ av funktionsnedsättning som flickan har i allmänhet får anses medföra kommunikationssvårigheter som normalt hörande inte har. Vidare menar Kammarrätten att flickan är i en sådan ålder att hon därför befinner sig i en socialt känslig ålder. Vidare anförs att flickan saknar syskon och jämnåriga släktingar vilket leder till att hon är en ensam flicka och att hennes föräldrar har begränsad kunskap i teckenspråk. Risken för att bli isolerad ska vägas in i bedömningen av personkrets menar Kammarrätten.
I skolan, säger Kammarrätten, torde flickan inte ha betydande svårigheter att kommunicera, men den omständigheten bör inte ha någon avgörande betydelse för bedömningen av om hon ingår i personkrets. Kammarrätten gör därefter en sammantagen bedömning och konstaterar att flickan hör till personkrets tre i LSS.
Publicerad 2018-03-24
Uppdaterad 2018-03-26